Herrklubb

Kan nån förklara för mig för jag förstår inte.

Man måste bli inbjuden av nån man känner för att få komma med i en herrklubb. Säg att man känner en person där. Men man känner inga fler. Man får gå dit, äta gott och umgås. Vad gör man mer? Sipprar på en whisky och röker cigarr? Säkert jättekul, vad vet jag. Sen ska man betala pengar för att vara med oxå. Nån årsavgift.

Men jag undrar varför man går på en herrklubb istället för art fixa en trevlig killmiddag med dom nära och kära killkompisar man faktiskt redan har och som man kanske inte hinner träffa så mycket som man vill. Varför lägger man inte tiden på dom? 

Förklara gärna nån för jag förstår inte grejen med herrklubb. 

Trött

Så trött. Kroppen e inte på g. 

I måndags kväll fick jag ont i mellangärdet. Så ont att jag till slut kräktes. Försökte kräkas i tre timmar. Tim mage men kroppen hade reflexen att kräkas ändå. Sjukt jobbigt för hela kroppen. Låg i sängen två dygn efter det. Orkade inte ta mig nån stans. Veckans matintag har varit kasst. Har inte orkar äta. Inte varit sugen. Sova däremot. :-) Har ätit nån rostad brödbit hit eller det och försökt få i mig vätska. Pang vilken huvudvärk jag haft i veckan. Har varit helt nedslagen på grund av den oxå. Förmodligen pga värskebrist. 

Idag känns det bättre. Igår va första dagen jag åt middag. Inte mycket men ändå. Man behöver ju mat för att bli frisk men när kroppen är helt utslagen ja då får den vänta lite med mat. 

Har lämnat barnen på skola och dagis. Kom hem och vilade lite. Blir helt andfådd när jag gör nåt. 

Kan man ha magsjuka i 3 timmar bara?

Tjejhelgen har startat

Möte i Stockholm. Hem. Handla. Hämta Wilma. Packa bilen. Hämta upp Jossan och Vickan. Bilresa. Nu framme i Orsa. 

Wilma sover. Vickan snart förhoppningsvis. Hon har bränt tummen på en lampa och har ont:-( 

Pratat med pappa, mannen och min bror.

Saknar mannen och Casper. Tänk att jag inte träffar dom förrän på söndag nu. Känns jättekonstigt. Saknaden är stor redan. 

Snart blir det god natt för oss vuxna. 

I morgon blir det skidor hela dagen:-)

Här finns massor av snö. Snö i stora mängder. Snö i stora högar. Snö i stora lass. Underbart.

Man åker från regn och rusk och kommer fram till det här. Härligt.

Tjejhelg

Tjejhelgen nästa helg blir inte riktigt som det var tänkt men den blir jäkligt bra ändå och så blir den en tjejhelg trots allt.
Jag och ett par tjejkompisar tänkte åka skidor precis som vi gjorde förra året. En helg tillsammans, bara vi.
Jossan va snabb och fixade ko- och hästvakt, Daniella kunde inte den här helgen, Snex sitter inte och åker från Skåne, Fia som samåker med Daniella från Värmland tyckte det inet va så skoj att sitta och åka själv därifrån så hon stanna hemma och Eve får inte ihop det med barn- och hundvakt.
Kvar e jag och Jossan och vi tänker åka. Till Orsa och bo i husvagnen över helgen, mysa och åka skidor hela dagarna. Vi har bestämt oss för att ta med våra tjejer, Wilma och Vickan. Tror dom kommer att älska att få åka med bara oss. Bara tjejer. Slippa sina småbröder.
Det ska bli superskoj.
Nu måste jag på kurs på fredagen (hade tänkt vara ledig) men men, vi får åka upp på eftermiddagen och vi får ju ändå hela helgen tillsammans.
Grabbarna får väl va hemma och mysa istället. Köra lite maskin eller traktor. Tror dom får det jättemysigt och jag vet att Casper gillar att vara med pappa, speciellt om han får åka lite maskin :-)

I helgen åker vi upp. Jag, man och barnen. Skidor hela helgen, Mello på lördag. Snö. Pulkaåkning.

Träningen ska ta fart i mitt liv. Bröt ihop här om dagen och har aldrig känt mig så lat, dålig ja you name it. Det var totalt kaos i mitt huvud. Jag har ingen ork, ingen lust, jag kommer inte iväg, jag vill, jag borde, jag orkar inte, måste träääna, vill träääna, fastnar i soffan. äter en godisbit till, bort med godiset. Ja fram och tillbaka går det och det här är inte jag.
Jag är en pigg, glad, och aktiv tjej. Har alltid tränat, alltid gillat att träna. Gym kanske inte har varit min grej utan det är ju ju-jutsun och nu med handen, ja jag vet inte. Men om det är så att jag inte kan köra på med ju-jutsun så måste jag ha nåt annat. Det blir gymmet. Jag får lära mig att gilla det helt enkelt. Nu ska jag i form, godis och socker ska bort, sockervallningarna bort, det som hänger över byxlinningen ska bort. Kvar ska jag stå, glad, stolt, vältränad och full av energi.
Började igår med ett core-pass i vardagsrummet. Ikväll blir det trots allt ett ju-jutsu-pass :-)
  

Aftonbladet idag

16-åriga Kainat riskerar att könsstympas och giftas bort. Utvisas ändå.
Kainat och hennes mama ska utvisas till Pakistan. Trots att hon riskerar att könsstympas och bli bortgift med en man på 38-40 år. Försöker hennes mamma att stoppa det så riskerar hon att mördas.

Kainats mamma gifte sig med en svensk man och såg en framtid här i Sverige. Tyvärr så dog mannen på grund av en hjärtattack och nu riskerar dom att utvisas. Kainat går i svensk skola och vill studera vidare. Framtiden här i Sverige kan vara ljus men som det ser ut nu så är hennes framtid mörk. i Pakistan finns ingenting. Könsstypning och bortgifte. Ingen där stoppar det för för dom är det inget konstigt. Inget olagligt.
Är det så här det ska vara? Att vi skickar folk till en mörk framtid.
Skam för Sverige.

Skitmorgon

Jag erkänner. Den här morgonen hade jag kunnat klara mig utan.
Trött som ett svin var jag. Barn som inte sammarbetade. Frukosten tog evigheter. Varför vet jag inte. Klockan tickade på. Borsta tänder och göra oss klara. Klockan tickar. Ut i hallen för att åka. Allt tar jättelång tid. Casper bryter ihop för att Wilma kom åt honom. Hans åsikt var att hon knuffade honom så han tappade äpplet som han höll i. Resultat. En Casper som ligger på golvet och är sur och tvär och vägrar hjälpa till.
Jag var tvungen att gå ut till bilen med väskor för att nåt skulle hända. Wilma tittar ut och skriker "mammmmmaaaaa" Hon tror väl att jag ska åka utan dom. Det kan jag ju inte göra. Ryter i åt henne att gå in och klä på sig.
Jag var så less. Så trött. Så ensam just då kändes det som. Så arg. Så frustrerad. Så irriterad.
Hur i helvete kan det ta 30 minuter från det att vi går ut i hallen tills dess att vi är på väg ut till bilen?
Jag fattar inte. Klockan stannar ju knappast bara för att jag behöver mer tid. Och att veta att vi är 30 minuter sena gör ju inte en mindre stressad. Att veta att jag ju måste förbi och lämna Wilma på fritids denna morgon...det gör en inte mindre stressad heller.
Andningsövningar funkar knappt i detta läge.
Stackars bilnyckeln fick en luftfärd som lutade i en dörr/vägg. Fick tycka ihop den lite efteråt men det funkade. Suck. Så trött jag blir på mig själv. Hur svårt ska det vara att behålla vett och sans? Ja jag evt inte men jag klarar det inte ibland. Jag blir arg. Jag blir ledsen. Jag blir stressad. Jag blir förtvivlad. Jag skriker åt mina barn. Men ALLTID så pratar vi om det efteråt. Varför det blev som det blev. Hur jag känner. Hur dom känner. vad jag önskar och vad vi ska göra för att sammarbeta.
Ångest? Ja absolut. För att jag blivit så arg. För att bilnyckeln fick en luftfärd.
Men ibland tar luften slut för mig.

I morgon är en ny dag.

En underbar helg i bilder

Helgen spenderades i Orsa Grönklitt. Underbart. Massor av snö. Skidåkning i blåbärsskogen och off-pist i skogen. Pulkaåkning. Melodifestivalen. Godis. 

Giraffen Maurius ska dö

Va fan är det jag läser i Aftonbladet. 

Köpenhamns zoo har en giraff, Maurius. En fullt frisk 1,5 åring. På söndag ska han dö. Med en bultpistol ska dom ta hans liv. Efter det ska han obduceras inför publik och sen bli lejonmat. En fullt frisk giraffkille.

Vad är det för fel på folk?

Hur kan man göra så här?

Om man inte har plats för djuren så ska man väl fan heller föda upp dom. 

På grund av nåt program dom är med i så kan man heller inte placera om honom. Va? Att hitta ett nytt hem åt en fullt frisk 1,5 årig giraffkille vore väl det enda rätta. 

Nä fy fan för Köpenhamns zoo. Aldrig att jag kommer besöka det stället.

Klockan tickar

Ja den slutar aldrig. Hur man än beter sig så tickar den vidare. Jag behöver tid. Mer tid ibland. Men inte fan går det att få tag i heller.

I morse var jag trött. hade svårt att komma upp ur sängen. Huvudvärk. Orkeslös. Blev irriterad på mannen när han drog av mig täcket. Det blev ju kallt.
Väckte barnen, klädde oss och åt frukost. Allt flöt på bra. Dags att åka och ut i hallen med oss. Där nånstans tar det stopp. Det tog 15-20 minuter innan kläderna va på och väskor och barn i bilen.
Hur blir det så? Vad är det som tar tid? Vi ska ju bara klä på oss. Wilma klär sig själv, jag klär mig och Casper. 15-20 minuter??? Vad gör vi?
Kom i väg sent men helt ok ändå. Lämnade Wilma på fritids, Casper på dagis, passade på att prata med en fröken jag inte träffar på så ofta nu för tiden. Casper har gått på avdelningen där hon jobbar så det är kul att säga hej och kolla läget.
Va på jobbet 08,25. 5 minuter till godo.
Massor att göra. Kollegan har tagit skidsemester och tillbringar veckan i Sälen. Härligt. Jag har som sagt lite mer att göra just nu.

I kväll kommer mamma och pappa på besök. Blir lite mys med saft och fikabröd för barnen. Kaffe till dom vuxna förståss. The till mig :-)

Hoppas hitta energi till att åka och träna ikväll. Energin är som bortblåst men jag känner att det är nog bara tummen som ska tas ur arslet och sen bita ihop och ta sig iväg.

Nu jobba på.

Äventyr

Efter en städ- och röjarhelg så tyckte jag barnen förtjänade lite skoj så jag släpade med man och barn till Fyrishov nu på kvällen för lite skoj.

Wilma och jag badade ute i äventyrsbadet, åkte ruschkana och for omkring. Fryslorten Casper vägrade kliva i vattnet i äventyrsdelen och spenderade därför badtiden med sin pappa i den lite varmare bassängen. 

Nu sitter Wilma och jag och väntar på grabbarna. Vem kunde tro att vi skulle va färdigduschade och färdigklädda och sitta här ute och vänta på dom. Brukar inte killar va snabbare? :-)

Så fort dom dyker upp så åker vi hem och stoppar nåt i magen innan det är dags att natta barnen.

Årets bygge

Ja snögubbebygge alltså :-)

Sluteldat

Ja iallafall med värmeljus.

Igår kväll for mannen upp från soffan, ut i hallen, kollade oroligt.

Jag drog in luften i mina näsborrar och visste direkt va han doftade. Bränt...brand. 

Fan oxå. Ut i hallen, in i sovrummet, in i vardagsrummet, ut i hallen, till köket.

Vart fan kom doften ifrån. Hjärtat skenade och slog hårt och snabbt i bröstet på mig. Sprang upp för att kolla uppe och barnen som sov. Dom sov och det luktade knappt uppe. Ner igen. Blåste ut alla värmeljus, tre i vardagsrummet, tre i sovrummet, tre i hallen och ett i köket. Allt gick så snabbt och hjärtat i min kropp hade smått panik.

Det luktade men vi kunde inte se eller hitta nåt. Läskigt.

Vad var det då som hände?

Jo eftersom jag for omkring och blåste snabbt ut alla ljus så kunde vi inte se vad som hänt.

Det visade sig att ett värmeljus som stod i en lyckta hade brunnit mer än vad det skulle. Värmeljuset va tomt och bränt, lycktan va sotig inuti, byrån som det stått på hade fått ett litet brännmärker på sig av värmen som blev i lycktan och väggen va varm och blev lite påverkad. Med en mörk vägg så syns det knappt.

Värmljusen köpte jag på Ica. Dom va slut hemma så jag köpte en liten förpackning för att kunna ha lite mys hemma. Men nu. Nä det är färdigeldat med värmeljus. Man kan inte lita på dom tydligen.