29 september 2015

Snor

Åh men jag vill inte va förkyld. Inte nu. Inte nånsin egentligen men absolut inte nu.
Snart dags för sol och värme. Livrädd att jag ska åka på bihålorna som jag har en förmåga att kunna göra när näsan täpper till. Har nazonex som jag använder flitigt. Håller alla tummar och tår att det inte blir värre.


Försöker träna men det går åt helsike. Förmodligen på grund av förkylningen. Jag har ingen ork i kroppen. Så träningen har inte blivit av på flera dagar. Så trött. Igår frös jag också. Stod i ett ridhus i 45 mini och sen på en fotbollsplan i 30 min. Kallt. Burr. Mannen hade stuckit och tränat med slagit på bastun hemma. Fixade barnen med mat och läggning sen blev det bastun för mig en stund för att bli varm.


Idag är det the med honung i som gäller. Är på jobbet. Hade gärna legat hemma och vilat.


Behandling av nacken i morse. Skönt. Har fortfarande ingen huvudvärk. Så jäkla underbart. Ska bli bättre på att stretcha kroppen. Hela kroppen.
Jag känner verkligen skillnad i nacken. Först och främst ingen huvudvärk men jag känner också inte samma smärta och stelhet. Det känns mjukare.
Härlig känsla.


Har haft Ella på besök i ett par dagar. Ella är en brun Dobermann. Helt underbar och passar in hos oss. Superbra med barnen är hon också.
Hon är med på våra äventyr. Tittar på fotbollsmatcher och umgås. Går på promenader och gosar. När hon åker blir det tomt. Wilma kommenterade det i går vid middagen. Hon saknade Ella vid middagsbordet för hon brukar kika lite om man kan få nåt, tills jag ber henne lägga sig. Då gör hon det. Lydiga hund. Men det är sant som Wilma säger. Man saknar henne och det blir tomt. Man vänjer sig fort vid sällskapet.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar